Blogg
Jag skrev för senast nästan ett år sedan. Jag har fött upp ytterligare två fantastiska sto föl och sålt några fantastiska valacker till fantastiska människor och åkt på ännu ett trevligt välordnat riks med Morganfamiljen som jag är en del av. Hobbyryttaren har makten publicerades i ett kortare referat i Tidningenridsports webb bilaga. Syftet med den var att få upp ögonen på just hobbyryttare att våga köpa en svenskavlad häst med som tillika är en unghäst och jobba med den och inte vara rädd för att våga göra resan med en unghäst. I kommentarsfältet när artikeln publicerades av det många hästmänniskor som beklagade sig över att svenskfödda föl är dyra och varför inte uppfödare kan föda upp billigare hästar. Tanken föddes då att jag ska skriva ett inlägg till iallfall på min egen hemsida där jag förklarar vad det innebär att vara hästuppfödare. Små gulliga fölungar tänker ni, som skuttar runt lite gulligt i hagen och sedna säljer man dem för en billig peng. Nej, hade de flesta hästuppfödare sagt. Det tar cirka två år för att föda upp ett föl. Först ska sto ägaren läsa på och hitta rätt hingst till sitt sto. Man kanske behöver åka iväg och titta på hingsten på en hingstvisning eller hos hingsthållaren. Man kanske behöver titta på många olika hingstar och sedan sätta sig ner och läsa på om hur olika egenskaper nedärvs. Sedan ska man vänta in en brunst som går att betäcka på under en bra tid på året att betäcka på. Sedan ska hästen betäckas. Man kan betäcka hästen via naturlig betäckning. När en hingst hoppar upp på stoet så finns det skaderisker för både människor och djur. Jag har själv fått en hjärnskakning efter att stoet skallade mig vid en naturligbetäckning. Antingen kan hästarna lösa det själva ute i en hage, eller så kan man hålla i hingsten och stoet vilket då kallas betäckning vid hand. Eller så åker man till en seminstation och får stoet seminerat med antingen färsk eller fryst sperma. Detta är lindrigare för alla inblandade och mindre skador för både hingst och sto och människa, men väldigt mycket dyrare. Vid betäckningar så finns olika kostnader. Språngavgift är den avgift man betalar när stoet betäcks till hingsthållaren. Sedan ska man betala seminveterinären om man seminerar stoet. Om inte stoet blir dräktigt får man göra om hela proceduren. När stoet väl är dräktigt så tar det cirka 11 månader innan fölet kommer ut. Under den tiden ska stoet ha mat, försäkring och en hel del annat som kostar pengar och arbetskraft av uppfödaren. När stoet ska föla så behövs det övervakning av stoet. Uppfödaren kommer att behöva ligga vaken i flera veckor i sträck för att kunna närvara vid fölningen. När fölet väl är ute så ska fölet ställa sig upp, börja dia och bajsa. Sedan ska moderkakan släppa och komma ut. När denna procedur är klar så har man ett nyfött föl som ska försöka klara sig i den här världen. Den ska lära sig att gå i grimma och lyfta fötterna och verkas. Man ska avmaska och fixa papper och pass. När det kommer till pass så ska först uppfödaren ta ett dna prov på fölet. Detta ska skickas till SLU och ska betalas. Veterinären ska göra en signalements beskriving på fölet och chipmärka. Sedan ska samtliga papper skickas in till registratorn för tillverkning av pass. Efter att man betalat levandeföl avgift till hingsthållaren och fått en betäckningsrapport. Den behöver också skickas in till registratorn. När allt detta är klart med utgifter till både veterinär och den organisation som ska tillverka passet så har hästen papper på att uppfödaren skött sig och betäckt med den hingst som påstås. Enligt jordbruksverkets rekommendationer för hästhållning i Sverige så ska ett föl gå ihop med stoet tills det fyllt sex månader, gärna längre. När fölet är avvant och det fungerar med andra hästar i en flock gärna jämnåriga så är den vad som kallas för leveransklar. Den kan flytta till en ny människa, detta har tagit ca två år. Därför kan man inte sälja hästar till ett vrakpris, som uppfödare så får man inte ihop pengar för det som hästen har kostat att tillverka. Som uppfödare gör man detta med hjärtat. Därför är det viktigt att hitta köpare som vill köpa med hjärtat och som förstår vad det innebär för process att tillverka fölet.
När man som uppfödare har detta som sitt liv, inte sin hobby, utan hela sin livsstil så blir det väldigt många känslor inblandade. Jag har i mitt fall valt att göra Lyngbys Morgans till ett varumärke. Många uppfödare väljer vad de vill stå för i sin avel. I mitt fall så är mitt avelsmål att producera Morganhästar som är bra och kvalitativa hästar. Stabila individer som fungerar bra till hobbyryttaren som letar efter en familjemedlem och de som vill tävla på hobbynivå. Visst finns det Morganhästar som gått både SM, EM och VM inom olika grenar och skulle någon tävla på höga nivåer med mina uppfödnignar så blir jag bara glad men min vision är alla de ryttare som inte tävlar på dessa nivåer som jag riktar mig till. När man köper en Lyngby Morgans häst så förvaltar man en del av min uppfödning och man kommer in i ett sammanhang där man träffar en förfärligt massa andra Morganentusiaster. Ovanpå detta så bär rasen i sig på en genuin historia. De första hästarna som rasen är baserad på föddes i slutet på 1700-talet i USA. Sedan har både den Amerikanska staten fött upp Morganhästar till kavaleriet som har blivit en sportigare form av Morganhäst. Bönder har fortsatt föda upp Morganhästar som är brukshästar som arbetar inom jordbruket och skogsbruket. I slutet på 1800-talaet har sociteten börjat föda upp flashiga ponnyer för utställningsringen. Cowboyerna i södern har sedan mixat dessa tre linjer till en Western working häst som passar på ranchen. Det som förvillar många människor är att Morganhästen har många olika användningsområden och är således en allround häst. Detta är denna allround förmåga som gör Morganhästen till en stabil hobbyhäst som funkar för de flesta ryttare som inte rider på elitnivå.
2018.04.12
Hobbyryttaren har makten!
Jag sitter och läser än den ena artikeln än den andra och kommer till insikter som jag vill dela med mig av. I tidningenridsports senaste avelsextra bilaga läser jag om Ann-Kristin ”Anki” Karlsson som är hästuppfödare av halvblod i Sverige. När jag läser om hennes tankar kring sin avel och hennes frustration över hur svårt det är att sälja unga hästar och hur köparna bryr sig mindre och mindre om hur hästen har haft det som ung. Jag läser Anna Hassös gästkrönika i tidningenridsport om hur unga hästar bör leva för att vara hållbara i längden. Jag läser även Öppet brev till SvRF om ”Etiskt hållbar hästsport” om att häst Sverige skulle behöva ett kunskapslyft i hästensvälfärd både vid träning och tävling.
För att presentera mig så är jag hästuppfödare av rasen Morganhäst en av USAs vanligaste raser och är väl på läst om just denna ras men följer diskussioner kring hästar i stort. Jag känner som sagt så väldigt väl med Anki Karlsson i artikeln om henne att man ”sliter sin kropp för att andra ska kunna köpa mina hästar billigt”. Jag har också svårt för att sälja mina unghästar och har för tillfället några för många som uppfödare generellt har. När jag läser om Anki så känner jag precis som hon med min avel att jag avlar fram sporthästar som är trygga och säkra för alla typer av ryttare. Inom Svensk ridsport så är majoriteten hobby ryttare som rider på ridskolor eller inackorderingstall som behöver en hobby häst som är trygg och säker som man kan göra många olika saker med, i första hand ha roligt med så att ridningen blir en lustfylld upplevelse. När den stora massan av hobby ryttare i Sverige ska köpa häst så letar man oftast efter ett färdigt koncept, en inriden häst som ska vara billig för plånboken. I just denna fråga så finns det inte en jätte stor mängd hästar som är svensk födda som är av billigare peng. Här kommer importerna in av irländska hästar eller från andra europeiska länder. En billig häst som är sutten på oftast med en annorlunda färg än det svenska halvblodet. Många irländska importer är oftast inte de hästar som är av den bästa kvalitén, de är hästar som vi inte vet någonting om, är de så gamla som det står i passet eller? Har de några skador som de behandlats för?
Om vi vänder på resonemanget, en hyfsat medveten person ska köpa hund läser på om vilka hundraser som finns. Sedan letar man upp en kennel som kan visa på sitt avelstänk och oftast visa upp hundar några generationer bak och vilka kvaliter som dessa besitter. Sedan köper man sin valp och går förhoppningsvis någon form av valp kurs eller likanande. Sedan växer man ihop med sin hund och får en djupare anknytning till denna livet ut. Inom hund världen skrivs det mycket om att inte köpa import hundar då dessa inte är vaccinerade mot rabies, de är inte avmaskade enligt svenska veterinära rekommendationer, många av dem blir stoppade i tullen och omedelbart avlivade. Svenska kennel klubben rekommenderar inte att man köper dessa hundar utan uppmuntrar till svensk födda hundar där man vet allt om hundens bakgrund hos uppfödaren.
Det som inte skrivs om i media är att irländska importer av hästar har kvarka och andra sjukdomar som kan vara förödande smittsamma. Men hästar smugglas inte in utan de kommer in med fullständigt pass och det tar sedan ett visst antal veckor innan de uppvisar symtom på kvarka eller liknande sjukdomar som är fruktansvärt smittsamma och fruktansvärt plågsamma för det sjuka djuret.
Varför fungerar inte detta tänket på hästar? Jag och Anki och många andra svenska uppfödare som kan våra hästar utan och innan, som har följt alla veterinära rekommendationer, som lägger grunden för hanteringen av den unga hästen så att den blir trygg inför framtiden. Detta inkluderar det som Anna Hassö skriver om den unga hästens behov av att få gå på lösdrift att få lov att röra sig i flock och förstå att den är häst och leka på hästars vis. När hästen får det så bygger den muskler och utvecklas till en hållbar individ så när den sedan rids så blir den en mer hållbar häst. Det öppna brevet till SvRF påpekar att häst Sverige behöver ett kunskaps lyft inom ridning och tävling. Jag hoppas att detta kunskapslyft inkluderar helhets perspektivet på hästen från uppfödaren till tävlingsryttaren allt för att hästen skall på bästa sätt få bli en hållbar individ.
Tänk om hobby ryttaren hade satt sig ner och funderat över vad vill jag ha för häst? Läst på om olika raser, är verkligen det svenska halvblodet hästen för mig? Svenska Hästavelsförbundet är en paraply organisation för många olika rasföreningar som föder upp hästar av annan ras än det svenska halvblodet. De anordnar bland annat avelspremieringar för andra raser och de har många kontakter till olika rasföreningar som kan ge info om de olika raserna.
Jag är själv uppfödare av Morganhästen under prefixet Lyngby Morgans som är en av USAs vanligaste häst raser. Morganhästen har en historia tillbaka till 1790-talet då det fanns en hingst som var både snabb och stark och väldigt uthållig i både skogs arbete och i tävling. Många betäckte med denna hingst som hette Figure. Tre av Figures söner sattes sedermera i statlig avel såsom Sverige har avlat på det Svenska halvblodet och användes inom kavalleriet under ”the Civil War”. Morganhästen har fortsatts att avla på och det har skapats olika grenar inom aveln såsom Government den statliga som är en sportig typ, Brunk en mer kallblodsaktig typ och Lippit som är en showig ponny typ. I södern kombinerade man sedan dessa olika linjer och fick en Western working typ som även används inom western ridningen idag. Morganhästen är en allround häst som används inom alla discipliner såsom hoppning, dressyr, fälttävlan, western och körning. De hästar som tävlat i EM och VM har varit inom körning. I Sverige har Morganhästar förekommit på ponny nivå inom både dressyr och fälttävlan. Det finns även museum i USA över Morganhästens historia.
Morganhästen började importeras till Sverige på 60-talet av Antonia Axson Johnson som startade Isaksbos stuteri i Dalarna. Hennes vision var att Morganhästen skulle bli ett alternativ till det Svenska halvblodet.
Jag avlar på Morganhästen för att jag är övertygad om att denna ras är så gediget avlad på där det Amerikanska konceptet är att de vill ha en trevlig, lugn och trygg häst som är lätt lärd och villig att arbeta och tillfredsställa människan med sin blotta existens. De är även trevliga att titta på.
Jag vill med min skrivelse vända mig till alla hobby ryttare som tänker köpa häst och alla ridskolor som letar hästar. Besök en svensk uppfödare, ta reda på allt om er nya familjemedlem, se hästen som en familjemedlem, betala de extra pengarna som det kostar att köpa en häst från en svensk uppfödare. För det är ni hobby ryttare som skapar häst sporten i Sverige och det är ni som kan påverka ert val av häst och de hästar som ska vara framtidens häst Sverige. Kommuner kan bygga ridsportsanläggningar, Svenska ridsportsförbundet och andra förbund kan skapa tävlingar och arrangemang. Men det är vi uppfödare som skapar hästarana. Det är vårt slit och vår kunskap som ni sedan sitter på i dessa anläggningar och på dessa tävlingar. Var inte rädd för att köpa en unghäst, det finns unghäst tränare att anlita precis som inom vilken disciplin som helst som dressyr eller hoppning. Var inte rädd att ta reda på för mycket information om hästen du köper än för lite. Uppfödare vill ha många frågor och kan sina hästar utan och innan. Hjälp oss att göra det lönt för oss att fortsätta vårt arbete där vi har er hobby ryttare i fokus. Gör så det känns lönt för oss att slita på våra kroppar för er skull. Det är ni som har makten!
2017.05.31
Nu har både Grace och Betty fölat och vi har fått två fina hingstföl som vi njuter av i hagen utanför vårt fönster. Båda grabbarna är till salu och kommer att kastreras om ingen väldigt gärna vill ha en hingst. Master står tilllgänglig i avel denna säsong hos oss och nästa säsong kommer han att flytta till Näsudden och stå tillgänglig där i avel. Flera av våra hästar är till salu till rätt hem och till rätt pris men vi annonserar inte ut alla utan bara de som vi i första hand vill sälja.
2017.01.31
Det var ett tag sedan som jag skrev och nu undrar n.nu om jag ska lägga ner sidan vilket jag naturligtvis inte ska =) Jag vill dock göra en tillbaka blick på 2016 och se vad som hänt på hästfronten. På grund av att vi fick tillökning i familjen i form av en underbar liten son så har vi bestämt att vi ska avyttra en del hästar. Under 2016 sålde vi följande hästar: Lyngbys Parian Ware född 2015, cremello,valack e.Annebo Kenny R u.Memt Betty Louisa 082 såldes till Lisa Mårtensson i Lyngby. Sedan sålde vi Lyngbys Avalon född 2014, brunsvart, valack, e.Näsuddens Magnum Classic, u.Memt Curly Sue 083 till Maria Hedeland i Upplands Väsby. Lyngbys Lady Splash född 2016, skäck, sto, e.Näsuddens Quatermaster u.Johnnie Girl (Irl Imp) korsning, såldes tillsammans med sin mamma Johnnie Girl till Madelene Hermansson i Sölvesborg. Lyngbys AmeriCone Dream född 2014, gulbrun, valack, e.Hmstds Captains Cream Soda u.Memt Betty Louisa 082 såldes till Britta Kipker i Köln, Tyskland.
Under våren 2017 kommer vi att lägga ut följande hästar till salu:
Lyngbys Juliet född 2016, brun/fux, sto, e.Näsuddens Quatermaster u.Memt Curly Sue 083. 45.000 sek.
Lyngbys Zac född 2016, brun, hingst, e.UVM Kingsland Bay u.Lyngbys Estelle Mary. 45.000 sek.
Föl som föds i maj 2017, e.Näsuddens Quatermaster u.Memt Betty Louisa 082. 40.000 sek.
Föl som föds i maj 2017, e.Näsuddens Quatermaster u.Hagas Grace Ingalls. 40.000 sek.
Välkomna att höra av er vis intresse. [email protected]
2015.04.05
Våren är här med fullgång och nu står vi inför den bästa tiden på året då vi gått över till sommartid. Ljusa långa kvällar och sol och ljus det är det man längtar efter nu när vintern är över. Det händer en del på hästfronten efter vintern när det inte har hänt så mycket mer än mockning och att man leder hästar ut och in från hagar. Nu när våren kom igång så har våra två fjolårs föl flyttat och är sålda vilket är skönt att kunna fokusera på de föl som ska komma denna säsongen. Just nu har vi två inackorderade halvblods ston som ska föla hos oss och där jag står med som uppfödare på båda men det ena fölet kommer att bli vårt. Vi har även tagit emot ett sto på foder som ska betäckas och jag och Nina Nilsson kommer båda att stå som uppfödare vilket vi nu kommer att göra till halvblodsfölen. Senare i juni kommer vi att få ta emot vårt enda morganföl för i år och det ser vi framemot att få ta del av att få utöka morganpopulationen i Sverige och det är dät vårt hjärta slår mest i avelsmottot. Estelle har flyttat iväg en tid för att bli inriden och det händer inte så mycket eftersom det är jag som ska rida och Nina som ska hjälpa mig och jag har fortfarande inte haft tid att åka dit och sätta igång. Vi har så smått kommit igång med årets betäckningar och vi får se famåt hösten vilka som taigt sig och inte. Nu hoppas vi förstås att alla kommer att bli dräktiga.
2015.01.07
Ett nytt år har börjat och det ser vi på Lyngby Morgans framemot med stor tillförsikt. Strax innan jul så skrev jag på fb att jag tänkte gå ur förenignen, en förening som jag faktiskt tycker väldigt mycket om och som jag värnar mycket om. Jag har lagt ner väldigt mycket tid och kraft på föreningen. Jag är en betalande medlem som dessutom flera år i rad har betalat familjemedlems pris, jag har alltid betalt min medlemsavgift i tid, jag har ett registrerat prefix, jag har en hemsida där jag tydligt beskriver vad mitt avelsmotto/vision är, jag har suttit med i styrelsen. jag har haft ansvar för shoppen, jag har åkt land och rike runt utan betalning för att göra reklam för rasen och för föreningen. Jag har varit med att anordna flera riks. Jag har ett motto att det handlar inte om vad din förening kan göra för dig utan vad du kan göra för din förening. På senaste rikset betalade jag överpris på varor på auktionen för att jag vill skänka pengar till föreningen för att jag inte hjälpte till ideellt för att jag har tagit beslut om min familjesituation som gör att jag inte kan göra det just nu i mitt liv. Jag har alltså således inte gjort föreningen något mer än gott och föreningen som förening har aldrig gjort mig något MEN jag hatar personliga påhopp speciellt när det läggs inom föreningens väggar där jag anser att saker och ting ska hållas professionellt. Jag upplever mig av region syd ha blivit utfryst och kränkt. Jag blev så trött på detta att jag bestämde mig för att gå ur föreningen sälja några av min hästar lägga ner mina avelsvisioner och bara skita i allt bara för en enda persons idioti att plocka bort mig ur region syds fb grupp så att information som jag som betalande medlem har rätt till inte når mig. Jag har inte förstått varför jag inte varit inkluderad utan fått mejl skickade enbart till mig om aktiviteter som handlar om att de har bjudt in tränare som de betalar för och då behöver fler betalande ekipage. Efter en liten mejl korrespondens med ordförande som tog upp detta med regions syds representanter började alla skylla på varandra och på datorstrul och att ingen hade gjort något mot mig naturligtvis. Men eftersom jag har förstått efter flera år att jag blivit utefryst utan att veta om detta så tror inte jag på dem. Däremot som regions representant är man förtroende vald att utföra ett uppdrag där det ingår att kontakta alla i en region och se till att alla får information och inbjudningar om vad som händer i regionen. Det har sagts på möten inom föreningen där det diskuterats regionernas syfte att det är representantens uppgift att göra ovanstående. Region syds representant har aldrig tagit kontakt med mig, däremot har jag gått fram och pratat med henne när hon gått förbi mitt hus vid träningar med sin häst och presenterat mig. Jag bor mitt i region syds morgan tätaste område och är en av dem som äger flest hästar så det är inte så att det har gått att missa mig.
Jag tycker att det är väldigt felaktigt att en person ska få göra så här mot en annan person inom föreningen utan att vi hade kunna skapa så mycket bra saker om vi hade samarbetat. Jag har nu tagit mig ytterligare en fundering och har betalt min medlemsavgift för 2015 och kommer inte i nuläget sälja några hästar förutom dem som redan är såld. Jag kommer att fortsätta min avelsvision med god tillförsikt och jag kommer inte att älta några personliga problem speciellt inte i denna blogg.
2014.10.23
Läste härom veckan om en morgantjej som fick avliva sin älskade morganvalack. Vi på Lyngby Morgans beklagar verkligen sorgen. Men tankarna går till alla hästar som man själv har ägt och fått släppa taget om av olika anledningar. För nio år sedan köpte jag min första häst. Piaster hette han och var polsk importerad arab. I samma veva köpte jag en travare som hette Roxette som aldrig gått på bana utan alltid varit ridhäst. Efter några månader så fick vi ytterligare en travare som hette Big Mama. Efter ett år så sålde vi Roxette då vi kände att hon inte var rätt häst för oss. Ytterligare något år senare blev Big Mama sjuk. Vi föröskte in i det sista men vi var tvungna att släppa taget om henne och så köpte vi ett islandssto som hetter Lipurta. Efter några veckor blev Lipurta väldigt sjuk och några månader och vetrinär besök senare fick vi avliva hennes också. Då fick vi låna ett halvblodssto som sällskap till Piaster. Hon hette Trixie och var utdömd för både det ena och det andra. Tills slut bestämde vi oss för att köpa ett föl som helst skulle vara ett sto för att inte utsätta oss igen för en häst med skador och sjukdomar. Vi hittade då vår första morganhäst Betty. När Betty kom så lämnade vi tillbaks Trixie till dem vi hade lånat henne av och det tog bara några veckor så avlivades även hon. Under loppet av ett halv år så avlivade vi tre underbara hästar. Det var ett väldigt tungt år och jag ville bara sluta med hästar men eftersom Piaster som var min första häst och även min ungdomskärlek gick kvar i hagen så kunde jag inte annat än att köpa en ny häst som skulle ersätta honom. Betty och Piaster kom först inte överens utan fick gå i varsin hage. Så småningom så insåg Piaster att han var tvungen att ta hand om Betty som då var sex månader och kom direkt från sin mamma. Ytterligare ett år senare så fick jag avliiva Piaster pga ålder. Efter att ha haft några inackorderingar och beteshästar som sällskap till Betty så insåg jag att jag var tvungen att köpa en ny häst. Hos Bettys uppfödare fanns min drömhäst, Sue. Jag köpte Sue när hon var sjutton månader gammal och hon kom hem till oss och var ett bedårande litet sto. Bara några månader senare så köpte vi även ett avelssto som var importerad från USA som heter Princess. Våren efter så betäcktes både Betty och Princess. Betty fick ett mycket efterlängtat litet stoföl som vi har behållt. Princess fick även hon ett stoföl som såldes vid sex månaders ålder. Vi insåg efter att vi hade haft Princess knappt ett år att hon tyvärr inte var rätt häst för oss. För precis som Roxette var Princess en väldigt nervös häst. Då hade vi ombetäckt Princess och vi hittade ett bra och varaktigt hem åt henne. Princess fick sommaren efter det ett hingstföl som aldrig bodde hos oss utan såldes direkt vid sex månaders ålder. Sommaren därefter så var Betty 5 år och gick sitt gångarts test och därefter skulle hon och jag erövra barnorna och skogarna och alla clinics som jag hade drömt om sedan jag skaffade häst åtta år tidigare. Under sommaren så blev Betty halt. Jag åkte in med henne dirkt för att se vad det var som var fel på henne. Det visade sig att hon hade ett hovben som växt snett i höger fram. Ingen kan med säkerhet förklara varför detta har hänt, jag kan endast spekulera i olika möjligheter. Alla är dock överens om att det inte är ärftligt. Betty blev då mitt avelssto och blev betäckt. Att inse att man har suttit och väntat på en häst i fem år som sedan visar sig ha en skada som inte går att göra något åt var fruktansvärt. Hade jag endast haft henne och hon varit en valack så hade jag tagit bort honom och sedan lagt av med hästar. Men eftersom jag även vill hålla på med avel och det var därför viktigt att fölet jag skulle köpa just skulle vara ett sto så kan hon få gå kvar i min hage och få föl så länge hon kan =) Sue som var min drömhäst visade sig vara en ponny storleksmässigt och blev inte den skogsmulle som min man hade tänkt för det var meningen att vi skulle ha varsin häst. Idag har jag Betty som avelssto och Sue ska också få några föl så får vi se om hon nedärver sin storlek eller hur hon präglar sina avkommor. Bettys första föl Estelle väntar vi också på med stor entusiasm och hon är nu två år och kommer att minst bli lika stor som sin mamma om inte större.
Förra året när jag var hos Näsuddens stuteri för att hämta hem Sue som hade varit där på betäckning och jag var superdeppad över Betty och hennes hov och att jag nu stod med två fantasktiska hästar men ingen av dem som jag kunde rida på för att den ena var skadad och den andra för liten. Så såg jag honom. Det har aldrig sagt klick mellan mig och en häst men förra sommaren hände detta. Jag var ute i Annelis hage och såg hingsten med stort H. Jag har tänkt att jag är inte den personen som ska ha en hingst. Men efter jag träffade Master så bestämde jag mig. Några månader senare så flyttade han hem till mig =) <3 Nu går jag här och väntar på nästa generation som ska växa till sig =) Ja, det är verkligen ett slit och en väntan och en längtan och ett drömmande och allt på en gång men i slutet så är det kärleken som driver en vidare och kärleken som får en att resa sig upp igen och gå vidare och fortsätta att vänta=) Någon gång så kommer jag också att få en underbar häst att rida på och få galoppera genom skogen och vara med i uppsuttna klasser på rikset =) Sedan att det har tagit mig mer än tio år att komma dit, kanske det har funnits en mening med det också =) Så till alla er som har det kämpigt med era hästar eller bristen på dessa håll ut <3
2014.10.20
När man ska välja hingst till sitt sto så är det många saker man behöver fundera igenom. Eftersom Morganhäst populationen i Sverige inte är så stor så är första kriteriet att hitta en hingst som inte är släkt med stoet och om de ändå är släkt hur ser linjeaveln ut och hur mycket linjeavel blir det och på vilka individer? Har den individen någon ärvbarhet som passar in i min avels vision? Det andra kritetiret är har hingsten någon merit? Har den gjort något bruksprov? Tävlat? Med vilka resultat? Hur är hingsten mentalt? Har den fått andra avkommor och hur har exteriör och mentalitet nedärvts? Tredje kriterier är huruvuida hingsten faktiskt passar just mitt sto i typen? Fjärde kriteriet är vart någonstans i vårt avlånga land finns hingsten? Kan och vill jag köra så långt med mitt sto? Femte kriteriet är om personen som äger hingsten är en person som jag vill lämna mitt sto till och om vi kan samarbeta med att få stoet dräktigt. Hur mycket kunskap har hingstägaren och hur mycket vill hingstägaren kämpa för att få just mitt sto dräktigt om det skulle strula. Det slutliga resultatet av dessa funderingar brukar bli att man åker och betäcker sitt sto med sin kompis hingst eller någon som man känner hyfsat bra och vet hur deras hästhantering fungerar. Efter att jag denna säsong fått vara med och betäcka två halvblods ston så inser man hur liten morganhästvärlden är och att halvblodsvärldens avelsresultat är baserat på meriter och tävlingsstatistik. Men min erfarenhet av dessa är även att det handlar om kunskap. Kunskapen om hur man tränar och hur man tävlar och att rätt individ ska passa rätt ryttare för då får man det optimala resultatet.
Jag funderar just nu väldigt mycket på nästa avelssäsong. Vilka hingst kommer att finnas tillgängliga och vilka skulle jag vilja använda och på vilket sto? Vilka ston vill jag betäcka och vad önskar jag att resultatet blir? Min erfarenhet säger att det inte alltid blir som man har tänkt. Första säsongen som jag betäckta så velade jag om jag skulle betäcka Betty med Vigi eller om jag skulle betäcka henne med Prinsen eller om jag skulle betäcka Princess med Vigi eller Prinsen eller bara betäcka Princess. Resultatet blev att båda betäcktes med vars en hingst. Andra säsongen skulle jag betäcka både Princess och Sue med Scooby. Det resulterade i att Princess blev dräktig men inte Sue. Tredje säsongen så bestämde jag mig ganska tidigt för att betäcka Sue med Magnum och det gick vägen och hon blev dräktig. När sedan Betty i slutet på sommaren blev konstaterad halt och att hon inte skulle bli bra igen så åkte jag akut till Soda för att inte förlora hoppet helt. Fjärde säsongen som var denna säsongen så var min plan att endast betäcka Sue med Kingsland för att han skulle stå på semin eftersom Sue endast släpper till ett par timmar per brunst. Först visar det sig att han inte står på semin för att det finns för få intresserade och det kostar för mycket. Så då bestämmer jag mig för att inte betäcka Sue och hon har gått här hemma hela sommaren med sin bebis och är inte dräktig igen. Betty tänkte jag först inte betäcka men sedan tänkte jag att jag kanske skulle betäcka henne istället med Kingsland. Men då får Kingsland en gaffelbands skada och ska inte verka i avel alls denna säsongen. Då ändrar jag mig och vill betäcka om med Soda. När sedan en kompis undrar om hennes halvblods ston kan få föla hos mig och jag erbjuder mig att köpa in mig på de båda fölen så tänker jag att då behöver inte jag betäcka om Betty och tacka nej till Soda. När Betty sedan får sitt föl i slutet på juni två dagar tidigare än planerat så bestämmer jag mig samma dag att jag vill betäcka om. Jag trodde hon skulle gå över för att hon gjorde det förra gången med två veckor. Jag bestämmer mig på dagen att betäcka med Kenny för att han har en bra och intressant stamtavla. När jag väl fick se honom så var han ju snygg också vilket vi fick bekräftelse på i samband med riks då han blev BIS. Nu är Betty dräktig med Kenny och Sue är inte dräktig och nästa säsong så är även Estelle tre år och kan betäckas. Jag har dessutom köpt en hingst som förvisso är två nästa år men kan ändå betäcka något sto. Därav så skrev jag på SMHFs hemsida för inte så länge sedan om vilka hingstar som finns på semin antingen fryst eller färsk. Det dök upp några hingstägare som skrev att de gärna kunde ställa sina hingstar till förfogande på färsksemin vid intresse och det låter väldigt trevligt =) Så nu så ska jag fortsätta mina funderingar angående nästa avelssäong som förmodligen i vanlig ordning inte blir som jag tänkt mig =)
2014.10.16
Idag vräker regnet ner utanför fönstret och jag sitter inne vid min braskamin och dricker Rooiboos och njuter av höstfriden. Alla hästar går fortfarande på bete och idag kände de sig dränkta när jag kom ut i hagen och jag börjar så smått fundera på när det blir dags att plocka in dem för vintern och börja fodra med grovfoder. Jag har haft en del hemsidor och en del försök till hemsidor sedan jag skaffade mig Morganhäst för exakt 6 år sedan. Men denna sidan verkar vara så lätt arbetad så att det verkar fungera alldeles utmärkt för mina behov. Jag tycker det är kul att följa andra morganhästägare och deras hästar och kan sitta långa timmar med att jämföra stamtavlor och hur resultaten har blivit av aveln. Jag drömmer om framtida kombinationer och försöker fantisera om hur fölen kommer att se ut. Den erfarenhet jag hittills har är att resultatet av en betäckning oftast blir bättre än vad jag föreställt mig. Hittills har fem Lyngby avkommor sett dagens ljus och en sjätte är på väg. Med tre bra ston i stallet och en väldigt bra hingst så bör mitt framtida avels arbete bli bra. Just nu sitter jag nog som många andra uppfödare och funderar på vilka kombinationer som ska göras nästa säsong och det som är lite tråkigt är att det går så lång tid till nästa bestäckning och sedan år innan man får se det verkliga resultatet men när man väl är där så blir man dessto stoltare över sina avkommor. Nästa säsong föds tre föl här, ett morganföl och två halvblods föl. Halvbloden har jag köpt in mig på för att bredda mina perspektiv och lära mig hur det ser och fungerar i andra sammanhang än morgan. Det har varit lärorikt att få följa dessa två ston bli dräktiga och sedan få vara med när fölen kommer ut och se vad det blir av dessa individer. På morgansida kommer Betty att betäckas om nästa säsong och Sue kommer att betäckas igen. Hon hade egentligen kunnat bli ombetäckt säsongen som var men hon är svår att få dräktig så hon måste gå på naturligbetäckning eller semin, men eftersom nästan inga morganhingstar står på semin och gör de det så är det endast en säsong sedan tycker ägarna att det kostar för mycket. Min erfarenhet de senaste åren är att avelssäsongen inte alltid blir som man tänkt sig eftersom ston kanske inte tar sig eller man hinner tänka om i olika avseenden. Just nu försöker jag komma fram till lite olika alternativ som jag sedan får suga på fram till vårkanten när det börjar bli dags. Ha en bra dag alla som läser detta =)
Hej!
Den här sidan kommer att presentera våra hästar och vår avelsverksamhet. Vi kommer även att skriva om när vi åker på träningar och tävlingar med våra hästar. Välkomna hit för att läsa =)
